Elektrifieringen av företagens fordonsflottor har gått snabbt i Sverige. I dag står företag för merparten av nyregistreringarna av laddbara personbilar och för många har steget varit affärsmässigt självklart.
Lägre drivmedelskostnader, moderna och säkra bilar samt förmånliga skattevillkor för föraren gör elektrifiering till ett attraktivt val. Men när bilarna väl är ute i verksamheten uppstår en ny och ofta avgörande fråga: hur används fordonen i vardagen och hur mycket av den tänkta affärsnyttan realiseras i praktiken?
Affärsnyttan formas i den dagliga användningen
I de flottor där elektrifieringen inte ger förväntad effekt ser mönstren ofta likadana ut. Laddningen sker där det passar vardagen bäst, snarare än där den är mest kostnadseffektiv. Snabbladdning används mer än nödvändigt, vilket driver upp energikostnaderna. Samtidigt följs totalkostnaden upp noggrant, medan de beteenden som påverkar kostnaden sällan mäts eller styrs.
Resultatet blir att affärsnyttan gradvis urholkas, utan att det alltid märks direkt i uppföljningen.
Faktaruta: elbil – när laddningen påverkar mer än kostnaden
Antaganden (förenklat exempel):
2 000 mil per år · 2 kWh per mil · elpris 2 kr/kWh vid hemma- eller arbetsplatsladdning · 5 kr/kWh vid snabbladdning
- Årligt energibehov: ca 4 000 kWh
- Laddning huvudsakligen hemma eller på arbetsplats: ca 8 000 kr per år
- Samma energibehov via snabbladdning: ca 20 000 kr per år
Utöver skillnaden i energikostnad innebär snabbladdning även stillestånd. En laddning från cirka 10 till 80 procent tar ofta 15–25 minuter, exklusive eventuell kötid. Vid återkommande snabbladdning kan detta över tid motsvara flera arbetsdagar per bil och år.
(Exemplet bygger på genomsnittliga kostnadsnivåer och förenklade antaganden och avser vardaglig användning och återkommande körmönster snarare än enskilda långresor. Syftet är att tydliggöra hur olika laddval påverkar utfallet i vardagen.)
Laddhybrider kräver rätt förutsättningar
För den populära laddhybriden är sambandet mellan användning och effekt särskilt tydligt. För att leverera både ekonomi- och klimatnytta krävs hög elandel i körningen. Men det förutsätter att drivlinan är rätt val för uppdraget.
När laddinfrastruktur, körmönster och uppföljning inte hänger ihop riskerar laddhybriden att hamna i ett mellanläge där vare sig ekonomi eller klimatnytta optimeras.
Faktaruta: laddhybrid – affärsnyttan följer elandelen
Antaganden (förenklat exempel):
2 000 mil per år · elförbrukning 2 kWh per mil · elpris 2 kr/kWh · bensinkostnad 15 kr per mil vid bensindrift
| Andel el | Total energikostnad per år |
|---|---|
| 100 % | ca 8 000 kr |
| 80 % el / 20 % bensin | ca 12 400 kr |
| 60 % el / 40 % bensin | ca 16 800 kr |
| 50 % el / 50 % bensin |
ca 19 000 kr |
När bensinandelen ökar förändras kostnadsbilden snabbt, trots oförändrad körsträcka. Samtidigt urholkas både nyttan av den elektriska drivlinan och den faktiska klimatnyttan.
Tabellen illustrerar hur utfallet i praktiken avgörs av användning och laddförutsättningar över tid, snarare än av bilvalet i sig.
(Siffrorna är baserade på kända marknadsnivåer och snittvärden. De används för att tydliggöra principer och samband, inte för att beskriva ett exakt utfall i varje enskilt fall.)
När kostnadsuppföljning inte räcker
När Fleet Support analyserar större företagsflottor handlar utmaningarna sällan om brist på ambition. Snarare tvärtom. De flesta vill göra rätt. Men i takt med att elektrifieringen ökar växer också behovet av styrning och kompetens.
– Utan mätning och uppföljning av hur bilarna faktiskt används blir det svårt att förstå varför utfallet ser ut som det gör. Då blir det också svårt att justera och förbättra, säger Johan Sjögren.
Här uppstår ofta ett glapp mellan strategi och praktik. Policys och mål finns på plats, men vardagens beslut tas utan tillräckligt stöd i data och riktlinjer.
Laddning är en strategisk fråga
Hos de företag som lyckas bäst med sin elektrifiering ser man ett tydligt skifte i synsätt. Laddning betraktas inte längre som en praktisk detalj, utan som en strategisk fråga.
Genom att följa upp användningsmönster över tid blir det möjligt att förstå var kostnader uppstår, varför vissa beteenden utvecklas och vilka justeringar som faktiskt gör skillnad.
– När användningen styrs på ett genomtänkt sätt blir energikostnaderna mer förutsägbara, stillestånd minskar och både ekonomi och klimatnytta förbättras. Det är ofta där skillnaden uppstår mellan företag som har elektrifierat och företag som verkligen har lyckats med sin omställning, säger Johan Sjögren.
Från bilval till faktisk effektivitet
I takt med ökade krav på transparens och uppföljning, inte minst kopplat till hållbarhetsrapportering, blir sambandet mellan beslut och faktisk användning allt viktigare. Elektrifiering handlar därför inte bara om vilka bilar som väljs, utan om hur de används och följs upp över tid.
– Som mobilitetspartner till våra kunder befinner vi oss mitt i den här utvecklingen. Vår roll blir allt mer rådgivande: att hjälpa företag säkerställa att deras elektrifieringsstrategi också fungerar i praktiken och levererar den affärsnytta som var tänkt från början, avslutar Carl Franke.